Trädgårdskompost

Från en stor och vildvuxen trädgård får man en hel del trädgårdsavfall. Vi har länge tänkt att det vore bra med en ordentlig trädgårdskompost så man kan göra något vettigt med allt kvistklipp, rens och annat bôs som nu bara tippas i en hög bakom uthuset. Och nu är det faktiskt dags att göra slag i saken!

Vi tänkte använda en konstruktion från www.byggbeskrivningar.se, fast lite utökad. Vi kör med tre fack och en ytterligare trallbräda på höjden så kompostens yttermått blir ca 3 × 1 × 0,9 m (L × B × H).

Byggplatsen är utsedd och utsatt och en grov tilljämning av marken har gjorts så att komposten står hyfsat i våg. En liten sten som stack upp i dagen visade sig vara en oerhört stor sten som krävde några timmars arbete och stugägarnas gemensamma krafter för att bärgas till markytan. Den väger uppskattningsvis närmare 150 kg så nu ligger den där den ligger…

Så snart 70 m trallvirke har införskaffats kommer fler kompostrapporter.

Misstänkt likt en grav, men detta är platsen för den kommande trädgårdskomposten. Stenarna vid sidan har spettats upp ur marken.

Komposten

Varmkompost är ett utmärkt sätt att ta hand om sina hushållssopor. Dessutom ekonomiskt fördelaktigt, då man kan (får) minska sophämtningsfrekvensen om man har en godkänd kompostlösning. Det fanns en 290-liters kompostbehållare av fabrikat Milko på tomten när vi tog över, plus ett gammalt soptunnechassi som troligen fungerat som lagerplats för strömaterial – torra löv etc – att blanda i komposten. Dessa pjäser var dock dåligt underhållna och delvis över-, under- och genomvuxna med hallon och syrén.

Kompostbehållare...
...och genomvuxet kärl för strömaterial.

Det första som behövde göras var att tömma komposten på gammalt material och spola rent den. Något som man fö övrigt bör göra någon gång om året även under normal drift. Därefter gällde det att ordna till en hyfsat stabil och plan grundläggning. En liten grässlänt grävdes ut och planades till. Kompostbehållaren ska stå på jord så att maskar och andra kryp kan ta sig in. Se bara till att kärlet är såpass tätt att råttor och möss inte tar sig in! För strötunnan verkade det emellertid lämpligt att lägga lite grus under. Den vill man ju hålla så torr som möjligt.

Grundläggning (det var kameran som var sned - inte grunden!).

Så här blev det till slut. Nu gäller det bara att invänta komposteringstilltåndet från kommunen och sätta igång mullproduktionen!

Kompost- och ströbehållare.